Norrbotten utgör fjärdedel av Sveriges yta och har ca 250 000 invånare. Norrbottens Läns Landsting intar idag en topposition i landet när det gäller framsynta IT-satsningar. För ett mindre tätbefolkat län skiljer sig kraven en del för planering och styrning av verksamheten, för att uppnå god tillgänglighet, kvalité och kostnadseffektivitet. Satsningen på ett ”länstänk”, för ledning och styrning för de fem sjukhusen, har gett resultat i hur man ger likvärdig vård i hela länet. Norrbottens Läns Landsting har idag ca 8000 anställda, varav ca 6500 jobbar på länets sjukhus i Kiruna, Gällivare, Kalix, Sunderbyn och Piteå.

 

Bakgrund och utmaning

Hur får man ekvationen att gå ihop? En vård med god kvalité och tillgänglighet, samtidigt med ökade sparkrav och minskade resurser. Detta är landstingens hårda verklighet och som gjorde att Landstingsledningen på NLL gav i uppdrag att ge förslag på hur en mer systematisk uppföljning av resursanvändning, kvalité och produktivitet skulle utformas. Projektet "System för ledning och uppföljning" startades 1997, vars uppdrag var att se till möjligheten att:

  • Successivt bygga upp ett IT-baserat ledningssyste
  • Inventera och analysera:
    • Hur produktionen följs upp idag på olika nivåer inom landstinget
    • Vilken produktionsinformation som finns för jämförelser mellan kliniker/motsvarande i landet
    • Ledningsnivåernas behov av att kunna följa verksamheten
    • Vilka krav på produktionsinformation som vårdgarantin gäller för
  • Genomföra några uppföljningar inom hälso- och sjukvården i syfte att se var det fanns problem med att få fram uppgifter
  • Dessutom skulle projektet föreslå organisation för uppföljningsverksamhet och former för rapportering

Projektet visade bl a att det var svårt att jämföra verksamheter pga olika definitioner, termer och organisationsstrukturer. Det var svårt att få ut data från vissa system och det fanns behov av förändring för att tillfredsställa behov av väntetidsuppföljning.

Projektet ansåg att det fanns behov av ett nytt IT-system som kunde innehålla information om landstingets samtliga verksamheter, samt ge möjlighet att sammanställa information från flera olika källor. Det skulle med enkelhet gå att ta ut standardrapporter för sällananvändare och möjligheter till djupare analyser för olika behov.

 

Från källsystem till datalager

NLL började bygga ett Data Warehouse (DW) för att sammanfoga information från personal- och ekonomisystemet, för att sedan successivt även omfatta flera källsystem inom organisationen. Idag omfattar datalagret ett antal datakällor - en integration som gör att NLL bl a kan få information om antal vårdtillfällen, beläggning per dag, patientströmmar, vårdgaranti- och väntetider, remissflöde, personalomsättning, arbetad tid och frånvaro, löneinformation, läkemedelsstatistik (uthämtat från apoteket samt ordinerat), information om riks- och regionsjukvård samt ekonomisk information (budget, utfall, prognoser, material- och hjälpmedelsförbrukning m m).
Beslutsstödssystem – SAP BusinessObjects
Idag finns ett team på NLL’s IT-avdelningen som sköter drift, utveckling och support av deras DW, samt utdataverktyget SAP BusinessObjects. Datalagret används som samlingspunkt för statistikuttag oberoende av källsystem och verktyget SAP BusinessObjects används för att ta fram information från datalagret.


Effekten är märkbar

Allt eftersom NLL började använda beslutsstödssystemet insåg man att det behövdes någon form av organisation kring förvaltningen av deras DW. Vem ska göra rapporter och hur ska dessa kvalitetssäkras? Är det IT-avdelningen, som behärskar utdataverktyget bäst eller är det verksamheten som känner sin information bäst. Beslut togs att utbilda verksamheten i utdataverktyget, så att det själva kunde göra de rapporter som de själva önskade.

  • Vi har bl a rapporter som visar hur många patienter som väntar till ett nybesök och hur många patienter som väntar på en specifik operation. Med hjälp av dessa rapporter kan vi följa vår kösituation och på så sätt hinner vi reagera innan väntetiderna blir för långa. Vi har dessutom produktionsplaner för respektive sektion inom länskliniken. Med hjälp av planerna och rapporter över kösituationen har vi en bra överblick och kan planera verksamheten, berättar Lojsan Sundström. chefssekreterare på NLL.
  • Det är mycket enklare nu, tycker Vanja Larsson, stabssekreterare på Division vuxenpsykiatri. Innan uppgifterna fanns i datalagret jämförde man inte riktigt samma saker och det visste vi om. Nu har vi bättre möjligheter att göra rätt från början vid inregistreringen i VaS.
  • Inom NLL:s primärvård så har bl a Inga-Britt Stenman, Projektledare på primärvårdsstaben, tagit fram en strukturerad dokumentation för uppföljning och öppna jämförelser av levnadsvanor/tobaksanvändning. Där har man bl a använt information från NLL Datalager som grund för sitt struktureringsarbete.

 

COMPAREX – med expertis inom beslutsstödssystem

Med stöd av COMPAREX har Norrbottens Läns Landsting implementerat SAP BusinessObjects, där COMPAREX har haft en rådgivande- och teknisk funktion. COMPAREX har även genomfört en kompetensöverföring till NLL IT-avdelning gällande beslutsstödsverktyget SAP BusinessObject och dess moduler. NLL använder även COMPAREX löpande för utbildning, teknisk support och underhållbeslutsstödsverktyget SAP BusinessObjects och dess moduler. NLL använder även COMPAREX löpande för utbildning, teknisk support och underhåll.

 

Logo NLL

"Informationen som tidigare tog flera dagar att få ihop kan man nu sy ihop på en kvart"

Lojsan Sundström, chefsekreterare på Norrbottens läns landsting

 

Norrbottens Läns Landsting

Video

Norrbottens Läns Landsting och chefsekreterare Lojsan Sundström berättar om deras beslutsstöd.

Titta på videon